vattenunderbroarna

I Aftonbladet i torsdags kunde man läsa om hur Prinsessan Madeleine och Jonas kämpar med alla medel för att rädda sitt förhållande. Dagen efter i samma tidning står det att Kungen och Silvia inte tror på otrohetsrykterna utan står på Jonas sida. Den 24 står det att Madeleine vägrar låta sig knäckas. I Kvällsposten kunde man även dagen efter läsa hur "Madde" tar av sig sin ring i vrede.

Nog för att kungafamiljen är väldigt offentliga personer, men hur mycket får man egentligen skriva om deras privatliv innan det börjar bli alldeles för privat?

Som Jan Guillou skriver i Aftonbladet:
"Journalister hänvisar nämligen alltid till ”nära vänner inom kungafamiljen”. I så fall finns ingen familj i svensk historia som haft så många falska och skvallrande vänner."
Mycket av det som journalister skriver är ju helt påhittat. Som man ofta ser så står det "en mycket nära vän" eller " en nära släkting".

Visst är det spännande att det någon gång går lite fel i det perfekta kungafamiljen, men tänk dig själv in i den sitsen. Om man själv fått reda på att sin framtida man hade varit otrogen så hade man nog inte velat att alla smarriga detaljer publicerats i rikstäckande tidningar såsom Aftonbladet och Expressen.
De skriver väldigt ofta "Madde", som om prinsessan själv sprungit till tidningarna och berättat alltihop. Som om de vore hennes bästa vänner.





Tidningar skriver väldigt mycket skit ibland. Som i fallet med Madeleine tycker jag att det är så grymt ointressant! Jag vill inte veta vad som händer i hennes privatliv. Det är hennes ensak. Ingen annans.

peace !!